Friluftsmuseet Hägnan

Friluftsmuseet Hägnans historia

Visste du att friluftsmuseet Hägnan till en början låg på Gultzaüudden i centrala Luleå? Och att flytten till Gammelstad inte var klar förrän på 1970-talet? På den här sidan kan du läsa mer om Hägnans spännande historia.

1918 anlades friluftsmuseet på Gultzaüudden där det drevs som ett norrbottniskt Skansen av Norrbottens läns hembygdsförening. Vid tiden för Luleås 300-årsjubileum 1921 fanns här omkring tio byggnader och en restaurang. Under 1920- och 1930-talen hade platsen sin glansperiod men allt eftersom svek besökarna och under 1965 hade friluftsmuseet bara 797 besökare.

Någonting behövde göras och man ställdes inför ett vägval. Skulle friluftsmuseet läggas ned eller flyttas? På den här tiden förvaltades friluftsmuseet av Norrbottens museum och Harald Hvarfner, som var länsmuseichef, började söka en ny plats för verksamheten. Han såg snabbt fördelarna med att flytta friluftsmuseet till Gammelstad, där kyrkstaden redan lockade många turister. Dessutom var Gammelstad en mer naturlig och historiskt trovärdig plats och det fanns möjligheter att anlägga det hela på den gamla prästgårdens marker.

Ett bättre läge kunde inte ha valts

Med stöd av Riksantikvarieämbetet påbörjades flytten som var klar i början 1970-talet. Ett bättre läge kunde inte ha valts med tanke på den utveckling av museet som komma skulle. Idag ligger friluftsmuseet mellan två Unesco-klassade miljöer: Världsarvet Gammelstads kyrkstad som skyddas av världsarvskonventionen och Gammelstadsvikens naturreservat som är ett Natura 2000 område, upptaget på Unescos lista över skyddsvärda våtmarker.

Friluftsmuseet byggdes i Gammelstad upp som en norrbottnisk radby. Gårdarna placerades på rad med framsidan mot kyrkstaden och söder. Lanthandelns läge bryter medvetet mönstret, här är det kunden och vägen som är det viktigaste för placeringen. Torpet, som brukligt var för den här typen av byggnader, ligger i utkanten av byn.

Namnet ”Hägnan” såg dagens ljus

Namnet Hägnan fick friluftsmuseet genom en namntävling som genomfördes efter flytten. Det knyter an till att marken, där friluftsmuseet numera ligger, förr i tiden kallades Prästhägnan och tillhörde prästgården.

Fram till 2006 låg fokus på uppbyggnad av nya miljöer och friluftsmuseet fick allt fler byggnader. Idag består friluftsmuseet av ett 50-tal gamla byggnader och här kan du se och uppleva olika tidsperioder. I torpet råder 1780-tal, Storgården visar hur en välbärgad bondgård kunde se ut på 1880-talet, i Peri-Hanscha-gården är det 1920-tal som gäller och i lanthandeln får du en glimt av 1940-talet. Förutom dessa gårdsmiljöer har friluftsmuseet också ett kafé, en scen, två dansbanor och flera övriga byggnader.

Fram till 1992 hörde friluftsmuseet till Norrbottens museum. Därefter tog Luleå kommuns kultur- och fritidsförvaltning över ägandet och förvaltningen.

Friluftsmuseet Hägnans område är öppet för allmänheten året runt. Gårdarna och lanthandeln har mer begränsade öppettider.

Välkommen till Hägnan!