Gammelstads kyrkstad
Hägnan
För besökare
Boka
På Friluftsmuseet Hägnan kan du lära dig mer om hur befolkningen på den norrbottniska landsbygden levde från slutet av 1700-talet till mitten av 1900-talet.
Utomhusområdet är öppet för allmänheten året runt. Museigårdarna och lanthandeln är enbart öppna sommartid och vid särskilda evenemang under vintern.
Friluftsmuseet Hägnans historia
Visste du att friluftsmuseet Hägnan till en början låg på Gültzauudden i centrala Luleå och att flytten till Gammelstad inte var klar förrän på 1970-talet? År 1918 anlades friluftsmuseet på Gültzauudden, där det drevs som ett norrbottniskt Skansen av Norrbottens läns hembygdsförening. Vid Luleås 300-årsjubileum 1921 fanns här omkring tio byggnader och en restaurang. Under 1920- och 1930-talet frodades det men allt eftersom minskade besökarna och under 1965 hade friluftsmuseet bara 797 besökare.
Någonting behövde göras, skulle friluftsmuseet läggas ned eller flyttas? Vid den här tiden förvaltades friluftsmuseet av Norrbottens museum och Harald Hvarfner, som var länsmuseichef, började söka en ny plats för verksamheten. Han såg snabbt fördelarna med att flytta friluftsmuseet till Gammelstad, där kyrkstaden redan lockade många turister. Gammelstad var dessutom en mer naturlig och historiskt trovärdig plats och det fanns möjligheter att anlägga det på den gamla prästgårdens marker.
Ett bättre läge kunde inte ha valts
Med stöd av Riksantikvarieämbetet påbörjades flytten som var klar i början 1970-talet. Ett bättre läge kunde inte ha valts med tanke på den utveckling av museet som sedan följde. Idag ligger friluftsmuseet mellan två UNESCO-klassade miljöer: Världsarvet Gammelstads kyrkstad som skyddas av världsarvskonventionen och Gammelstadsvikens naturreservat som är ett Natura 2000 område, upptaget på UNESCO:s lista över skyddsvärda våtmarker.
Friluftsmuseet i Gammelstad byggdes upp som en norrbottnisk radby. Gårdarna placerades på rad med framsidan mot kyrkstaden och söder. Lanthandelns läge bryter medvetet mönstret, här är det kunden och vägen som är det viktigaste för placeringen. Torpet ligger i utkanten av byn, som brukligt var för den typen av byggnad.
Namnet ”Hägnan” såg dagens ljus
Namnet Hägnan fick friluftsmuseet genom en namntävling som genomfördes efter flytten. Det knyter an till att marken, där friluftsmuseet numera ligger, som förr i tiden kallades Prästhägnan och tillhörde prästgården.
Fram till 2006 låg fokus på uppbyggnaden av nya miljöer och friluftsmuseet fick allt fler byggnader. Idag består friluftsmuseet av ett 50-tal gamla byggnader. I torpet råder 1780-tal, Storgården visar hur en välbärgad bondgård kunde se ut på 1880-talet, i Peri-Hanschagården är det 1920-tal som gäller och i lanthandeln får du en glimt av 1940-talet. Förutom dessa gårdsmiljöer har friluftsmuseet också ett kafé, en scen, två dansbanor samt flera övriga byggnader.
Fram till 1992 hörde friluftsmuseet till Norrbottens museum. Därefter tog Luleå kommuns kultur- och fritidsförvaltning över ägandet och förvaltningen.
