Skolprogram på Friluftsmuseet Hägnan

Plötsligt ringer det i den gamla telefonen, det är en uppfinnare från 1920 som ringer till oss i framtiden med ett viktigt meddelande till eleverna...

I detta program ligger fokus på 1920-talet och barns rättigheter då och nu. Eleverna får ett smakprov på hur det kunde vara att gå i skolan för 100 år sedan och får sedan reflektera över skillnader i barns livsvillkor förr och idag. Vi pratar om vad Barnkonventionen är och vilka artiklar som inte följdes för 100 år sedan. Utifrån Barnkonventionens rättigheter som konkreta byggklossar får eleverna sedan välja vilka rättigheter som de vill ska gälla för framtidens barn.

Målgrupp: Årskurs 1–3.

Tid: 60 minuter.

Plats: I Peri-Hanschagården på Friluftsmuseet Hägnan. Samlingsplats är vid stora granen framför Kafé Fägnan.

Tillgänglighet:
VT 2025: Jan-feb samt maj.
HT 2025: Veckorna 39, 40 och 41, (22 sep-10 okt).

I detta program får eleverna uppleva livet i en välbärgad bondgård i Nederluleå socken ur en pigas ögon. Ni får träffa gårdens piga Elin som rest i tiden från 1880-talet. Elin är mycket överraskad över alla gäster som kommit. Hon tror att eleverna kommit för att söka arbete och berättar gärna om sina dagliga sysslor, om livet till vardag och fest, vilka som bor på gården och hur barnen i familjen har det.

Elin visar flera av gårdens föremål och berättar hur de används, till exempel: mjölktråg, smörkärna, diskbalja, tvättbräda, lusbräda, kaffekvarn, potta och locktång. Hon frågar eleverna om de också använder liknande föremål och när samtalet kommer in på den nya uppfinningen elekricitet blir hon mycket imponerad av gästernas/elevernas kunskap.

Målgrupp: Skolprogrammet kan anpassas efter alla åldrar.

Tid: 60 minuter.

Plats: Storgården, Friluftsmuseet Hägnan. Samlingsplats är vid den stora granen framför Kafé Fägnan.

Tillgänglighet:
VT 2025: Jan-feb samt maj.
HT 2025: Veckorna 35-41, (25 aug-10 okt).

Vad lekte man förr i tiden? Vilka lekredskap hade man? Finns det lekar från förr som vi leker än idag? I detta skolprogram provar vi på lekar som har minst 100 år på nacken.

Programmet inleds med att eleverna får leka gemensamma ringlekar, testa lagstyrkan i dragkamp och utmana varandra i tvekamper som koxa kattöga och väga salt. Hägnans pedagog visar och berättar sedan om äldre lekredskap som styltor, käpphästar och hopprep men låter eleverna utforska dessa på egen hand. Detta för att ge plats till den fria leken. När eleverna även ges frihet att leka på egen hand, så gör de precis som människan gjort i alla tider - leker med den inneboende lusten till fantasi och samspel som drivkraft!

Lekredskap: Styltor, hopprep, hästskor för hästskokastning, jutesäckar för säckhoppning, stenkulor, käpphästar och hinder med mera.

Målgrupp: Skolprogrammet kan anpassas till alla åldrar.

Tid: 60 minuter.

Plats: Vi samlas vid stora granen framför Kafé Fägnan på Friluftsmuseet Hägnan.

Tillgänglighet: Detta skolprogram genomförs utomhus och erbjuds därför i första hand under barmarksperioden, sen vår och tidig höst.

Följ med på en spännande och lärorik resa tillbaka i tiden! Här får du veta hur livet i bondesamhället kunde se ut för länge sedan i Luleå socken.

Under guidningen besöker vi två museigårdar som berättar om olika livsvillkor - en välbärgad bondgård från 1880-talet och ett enkelt torp på 1780-talet. Du får lära dig mer om de människor som levde och verkade här, till exempel hur de bodde, vad de levde av och vad de trodde på. Under visningen får du dessutom lyssna på spännande berättelser om museets kulturhistoriska byggnader och deras funktion – bland annat varför härbret räknades som gårdens skattkista och hur stallet var kopplat till manlighet.

Vi berättar också om gamla tidens kosthållning och om Storgårdens resa från en liten parstuga till en pampig Norrbottensgård. Sist men inte minst får du reda på varför man trodde att tandvärk kunde botas med hjälp av spik!

Målgrupp: Kan anpassas efter alla åldrar.

Tid: 60 minuter.

Plats: Vi startar framför Lanthandeln (det vita huset).

Tillgänglighet:
Programmet kan bokas under hela läsåret.

Riktigt härlig julstämning utlovas i detta program! Barnen får träffa pigorna Juliana och Kristina som är i full gång med julstöket. Det ska nämligen bakas, lagas, städas, stöpas, bryggas, slaktas, tvättas, badas, kärnas, doppas och dessutom vilas. Kommer de hinna med allt innan jul? Kanske måste de ta barnen till hjälp.

Barnen får höra om vilka förberedelser som pågår och också skapa egna juldekorationer anno 1920-tal.

Målgrupp: Årskurs 1-6.

Tid: 60 minuter

Plats: Peri-Hanschagården. Samlingsplats är vid den stora granen framför Kafé Fägnan.

Tillgänglighet: Veckorna 46 och 47, (10-21 november 2025).

Kopplingar till skolans styrdokument

Hägnans skolprogram svarar upp mot flera mål i den aktuella läroplanen, och kursplaner i Historia för grundskolan, exempelvis:

”En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv. Genom ett historiskt perspektiv kan eleverna utveckla en förståelse för samtiden och en beredskap inför framtiden samt utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande.”

"Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet //..."

"Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden. Kvinnor och män har i alla tider skapat historiska berättelser för att tolka verkligheten och påverka sin omgivning. Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid."

Fördjupad info: 1920 - Om barns rätt förr och nu

Lärandemål

• Att eleverna genom en intresseväckande kontext får inblickar i barns livsvillkor kring år 1920 och sedan reflekterar över utvecklingen av barns livsvillkor för 100 år sedan och fram till idag.
• Att eleverna genom samtal och gruppövningar bekantar sig med Barnkonventionen.
• Att eleverna utifrån en historisk tillbakablick tar avstamp i samtiden och därifrån utformar rättigheter för framtidens barn. I och med detta tränas flera olika förmågor som behövs i ett demokratiskt samhälle.

Kopplingar till Läroplanen och Barnkonventionen

”Undervisningen i de samhällsorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 1–3: Mänskliga rättigheter inklusive alla människors lika värde och barnets rättigheter i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen).”

"Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter //..."

Genom att eleverna deltar i skolprogrammet uppfyller vi tillsammans målen i Barnkonventionens artikel 29:

"Skolan ska hjälpa barnet att utvecklas och lära barnet om mänskliga rättigheter."

"Barnets utbildning ska (bland annat) syfta till att utveckla respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt för principerna i Förenta nationernas stadga."

Elevröster om skolprogrammet

”Idag är det förbjudet att slå barn men förr fick man det.”
”Vi skulle lära oss en sång och en ramsa utantill.”
”Barn behöver leka!”

Lärarröster om skolprogrammet

"Innehöll mycket från de övergripande målen och riktlinjerna om elevernas delaktighet i att göra etiska ställningstaganden, värdegrundsarbete och mänskliga rättigheter. Tidslinjer, tidsbegreppen dåtid, framtid, nutid och kristendomens roll i skolan förr i tiden."

"Eleverna får möjlighet att uppleva och inte bara läsa om hur det var förr i tiden. Det skapar tydliga minnen för dem och vi upplever att de kan väldigt mycket utifrån vad de har varit med om."

Fördjupad info: Pigan från förr

Lärandemål

• Att ge en intresseväckande bild av livet i en välbärgad familj på 1880-talet ur en tjänstepigas perspektiv.
• Att eleverna interagerar med pigan (genom frågor och svar samt lyssnande) och därigenom funderar kring likheter och skillnader mellan hennes och deras liv.
• Att eleverna genom att få inblickar i självhushållets tid, reflekterar över för-och nackdelar med dagens konsumtionssamhälle.

Kopplingar till läroplanen, Lgr 22 samt kursplan i Historia

Skolprogrammet svarar upp mot flera mål i den aktuella läroplanen och kursplan i Historia:

”Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden. Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid.”

”Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig en historisk referen­sram och en kronologisk överblick över hur kvinnor och män genom tider­na har skapat och förändrat samhällen och kulturer. Därigenom ska ele­ver­na få förståelse för olika kulturella sammanhang och levnadssätt genom his­torien och för historiska skeenden som har påverkat nutiden. Under­vis­ningen ska vidare bidra till att eleverna får förståelse för att varje tids männi­skor måste bedömas utifrån sin samtids villkor och värderingar.”

”En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv. Genom ett historiskt perspektiv kan eleverna utveckla en förståelse för samtiden och en beredskap inför framtiden samt utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande.”

"Undervisningen i historia ska behandla ...// "Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika orsaker till indu­stria­lise­ringen och konsekvenser av denna för människor och miljö." (Ur kursplan för historia årskurs 7-9.)

Förslag på efterarbete i klassrummet

Skriv ett brev till pigan Elin!

Hur ser livet ut nu, på 2000-talet, jämfört med slutet av 1800-talet? Vad har förändrats (exempelvis bilar, bussar, elektricitet) och vad är sig likt (kyrkstaden och kyrkan)? Låt eleverna skriva ett brev till pigan Elin, som de träffade på Hägnan, där de berättar om hur livet och samhället ser ut nu jämfört med på hennes tid. Eleverna kan skriva varsitt brev individuellt, eller i små grupper. De kan även rita en teckning som visar det de vill berätta.

Frågor att diskutera och reflektera kring om mötet med pigan:

• Vad tycker du är största skillnaden mellan Elin liv och ditt eget?
• Vad tror du att du skulle tycka var bäst/sämst om du skulle vara barn
  på Elin Amalias tid?
• Hur tror du att det skulle kännas att besöka hennes tid och arbeta
  som dräng eller piga på en liknande gård?
• Vad kommer du ihåg allra mest från mötet med pigan Elin Amalia?

Fördjupad info: Gamla lekar

Lärandemål

• Att eleverna ges möjlighet att reflektera kring likheter och skillnader mellan barns liv förr och idag genom att de praktiskt får prova på att leka lekar som barn lekte förr i tiden.
• Att förmedla att det, trots stora skillnader i levnadssätt, finns något som är detsamma för oss människor: Att oavsett när och var vi levt, så har vi alltid haft lusten att leka.

Kopplingar till läroplanen, Lgr 22 samt kursplan i Historia

Leken är relevant för människans utveckling och har bland annat betydelse för det aktiva lärandet vilket lyfts fram i läroplanen:

”I leken kan eleverna bland annat bearbeta intryck, utveckla fantasi och kreativitet samt utveckla sin samarbets­ och kommunikationsförmåga. Det är viktigt att det finns utrymme både för elevernas egeninitierade lek och för lekar som är initierade och planerade av lärare som en del av undervisningen.”

"Skapande och undersökande arbete samt lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. Skolan ska även sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen."

Skolprogrammet svarar även upp mot kursplanen i Historia för åk 1–3, exempelvis:

”Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden. Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid.”

Fördjupad info: Guidning av Friluftsmuseet Hägnan

Lärandemål

• Mål med guidningen är att eleven (utifrån ålder/skolår) får en intresseväckande inblick i skillnader och likheter mellan livet förr och nu. Teman som vi lyfter under vandringen är hur det kunde vara att född som rik/fattig och man/kvinna. Vi berättar även om synen på barn förr i tiden och hur det kunde vara att arbeta som tjänstefolk.
• Mål med guidningen är att eleverna bekantar sig med självhushållningens grunder under sent 1800-tal.
  

Kopplingar till läroplanen, Lgr 22 samt kursplan i Historia

"Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som verkar där."

"Utbildning och fostran är i djupare mening en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv – värden, traditioner, språk, kunskaper – från en generation till nästa."

Fördjupad info: Pigornas jul

Lärandemål

• Målet med skolprogrammet är att ge eleverna en intresseväckande inblick i jultraditioner och julförberedelser för omkring 100 år sedan.
• Mål är att eleverna får en förståelse för livsvillkoren under 1920-talet då brytningsperioden mellan självhushållningens tid och den begynnande industrialiseringen inföll.
• Målet är även att eleverna ges möjlighet att skapa egna juldekorationer, utifrån egen fantasi och skaparkraft, men med 1920-talets julprydnader som inspiration.

Kopplingar till läroplanen, Lgr 22 samt kursplan i Historia

"Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig en historisk referen­sram och en kronologisk överblick över hur kvinnor och män genom tider­na har skapat och förändrat samhällen och kulturer. Därigenom ska ele­ver­na få förståelse för olika kulturella sammanhang och levnadssätt genom his­torien och för historiska skeenden som har påverkat nutiden."

"Undervisningen i historia ska behandla ...// Jordbrukets omvandling och den stora folkökningen samt översiktligt om den tidiga industrialiseringen i Sverige. Olika konsekvenser av detta för barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor." (Ur kursplan för historia årskurs 4-6.)

"Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet."