Latinskt namn: Rhodiola rosea/sedum rosea.

En flerårig ört med ljust grågröna blad. Blommorna är enkönade. Namnet rosenrot, Rhodiola rosea användes av Linné 1755. Rosenrot är en succulent, den har saftiga, köttiga stammar och tål hetta såväl som kyla. I Sverige finns den från Härjedalen till Torneå och i nordvästra Norrbotten. Under antiken såldes rosenrot som medicinalväxt. Den har även använts i parfymer.

Hos oss har den använts sedan fornnordisk tid. Blad och rot kan ätas. Blad och stjälk kan ätas färska i soppa eller som spenat. De är rika på vitamin C. Roten lagrar kolhydrat. Den smakar beskt men kan ätas efter förvällning. Bland alaskaindianer har rosenrot varit favoritmedicinalväxt. Man tuggade bland annat färsk rot mot halsont. Både eskimå- och samekvinnor har gjort doftvatten av roten.

Idag används rosenrot för att öka den fysiska prestationen, mot huvudvärk, trötthet och influensa. Den används även för att höja den mentala prestationen, till exempel koncentrationen. Den anses stärka immunförsvaret men inte vara beroendeframkallande. Enligt uppgift kommer rosenroten i handeln ofta från plantskolor i Europa och innehållet av verksamma ämnen i dessa växter sägs vara lägre.

Rosenrot trivs i fuktig väldränerad jord. Sås helst på hösten, växer sakta. Efter 3-5 år kan roten skördas efter att plantan vissnat ner.